Mauro Scocco - Julia Lyrics

hon brukade sitta vid stationen
se nr tgen gick frbi
med ngot drmmande i blicken
i en klnning som var vit

dom sa att hon var speciell
att hon inte hrde hit
man hrde folk viska
nr hon gick frbi

en kvll i juli d syrsor sjng
mtte jag henne dr
jag frgade var hon kom ifrn
och hur hon hamnat hr

hon sa...

(ref)jag heter julia
mer behver du inte veta
om det r en vn du sker
d kan du sluta leta

hon sa...

du mste ppna din gon
lta ljuset komma in
det finns en vrld som vntar utanfr
p att bli din

och vi sprang i ett regn av guld
ner till hennes pappas hus
dr satt vi och prata
i kvllsolens ljus

jag hade skt i flickors gon
en mening och ett ljus
den natten sov jag p soffan
i julias hus

hon sa...

(ref)jag heter julia
vill du bli min vn
vem vet vad som hnder
vad som hnder sen

hon sa...

(ref)jag heter julia
mer behver du inte veta
om det r en vn du sker
d kan du sluta leta

hon sa...