Manegarm - Skymningsresa Lyrics

I norr, betäcker den första frosten.
I söder faller de första löven
Tid att vandra är nu...

En tidlos ström av kraft,
vandrar med sinnet denna natt...

I öster står månen i sinn full.
I väster, svinner Sunnas gyllene famn.
Den nya dagen skall snart gry...

En tidlos ström av kraft,
vandrar med sinnet denna natt...

I. Strömt är altet, visdomens kyla.
I djupet begraven, ett dunkelt ord.

II. Söker i mullen, vid bergets fot.
Hör mig rådare, en glödande runa röd.

Ett kall ifrån ovan, drar mig iväg.
Stiger ur jorden, mot stärnornans glans...

Vandrar i väven, spunnen av den tre.
Känner glöden, från runornas megin...

I öster, står Sunna i sin full.
I väster, svinner månens bleka famn.
Tid att vila är nu...

[Translate to English:]

In the north the first frost covers.
In the south the first leaves fall.
The time to wander is now...

A timeless stream of force,
Wanders with the mind this night...

In the east the moon is full. In the west the golden embrace of Sunna dwindles.
The new day is about to dawn...

A timeless stream of force,
Wanders with the mind this night...

Flowing is the universe, the cold of wisdom.
Buried in the deep, a dim word.

Looking in the earth, at the foot of the mountain.
Hear me Fey, a glowing red rune.

A calling from above, pulls me away.
Rises from the earth, towards the brilliance of the stars...

Wanders in the web, woven by the Three.
Feel the embers, from the magic of the runes...

In the east Sunna is full. In the west the pale embrace of the moon dwindles.
The time to rest is now...