Manegarm - Vredens Tid Lyrics
Manegarm Lyrics
Vredens Tid Lyrics
Minnen svunna stiger åter ur tidens vittrande stoft. Ur ledenstiger de fram, en gyllene flamma av hopp.
Ett föraktets dova töcken, närd av nid och hån.
Bländad av raseri, på hämndens vinger buren.
Stigna som vredens herrar...
Vekas bane vilsnas ljus.
Vanmakten inför vredens hand, speglar
i blinda ögon. Spröda och tomma, sprider etter,
med kluven tunga.
Blodets stöma berusar och när, ger mig åt kampen.
Skapare av vanvettets kaos, en ny tid är här...
Stigna som vredens herrar...
Vekas bane vilsnas ljus.
Blodsmak i munnen, stillad äro hungern. En ensam jakt för den valde allena. Krönt om natten vid
vanvettets tron. Att ett rike föda ur de dödas aska.
Stilla äro djuren i viljan och själen. En nalkande vittring och vi ger oss hän. Den eviga kamp som tas av tiden. Men dock och vilde bringar segern.
Som en viskande klinga, slår sanningens ord.
Förnyelsens timma, vredens tid...
Stigna som vredens herrar...
Vekas bane vilsnas ljus.
[Translate to English:]
Lost memories arise again, from the withering stuff of time.
They step forth from the ranks, a golden flame of hope.
The dull haze of disdain. Nourished by spite and scorn
Blinded by fury. Borne on the wings of vengeance.
Risen as the masters of wrath...
Bane of the weak, light of the lost.
The powerlessness before the hand of wrath, is mirrored in blind eyes. Brittle and empty, spreading venom, with a cloven tongue
The sweetness of the blood inebriates and nourishes, gives me to the fight. Maker of the chaos of madness, a new time has come...
Risen as the masters of wrath...
Bane of the weak, light of the lost.
The taste of blood in my mouth, my hunger appeased. A lonely hunt for the chosen alone. Crowned at night at the throne of madness. To bear a kingdom out of the ashes of the dead.
Still are the beasts in will and soul. A scent drawing near, we indulge ourselves. The eternal battle that time takes. But the savage brings victory.
Like a whispering blade. The words of truth strike. The hour of renewal, the age of wrath...
Risen as the masters of wrath...
Bane of the weak, light of the lost.
Ett föraktets dova töcken, närd av nid och hån.
Bländad av raseri, på hämndens vinger buren.
Stigna som vredens herrar...
Vekas bane vilsnas ljus.
Vanmakten inför vredens hand, speglar
i blinda ögon. Spröda och tomma, sprider etter,
med kluven tunga.
Blodets stöma berusar och när, ger mig åt kampen.
Skapare av vanvettets kaos, en ny tid är här...
Stigna som vredens herrar...
Vekas bane vilsnas ljus.
Blodsmak i munnen, stillad äro hungern. En ensam jakt för den valde allena. Krönt om natten vid
vanvettets tron. Att ett rike föda ur de dödas aska.
Stilla äro djuren i viljan och själen. En nalkande vittring och vi ger oss hän. Den eviga kamp som tas av tiden. Men dock och vilde bringar segern.
Som en viskande klinga, slår sanningens ord.
Förnyelsens timma, vredens tid...
Stigna som vredens herrar...
Vekas bane vilsnas ljus.
[Translate to English:]
Lost memories arise again, from the withering stuff of time.
They step forth from the ranks, a golden flame of hope.
The dull haze of disdain. Nourished by spite and scorn
Blinded by fury. Borne on the wings of vengeance.
Risen as the masters of wrath...
Bane of the weak, light of the lost.
The powerlessness before the hand of wrath, is mirrored in blind eyes. Brittle and empty, spreading venom, with a cloven tongue
The sweetness of the blood inebriates and nourishes, gives me to the fight. Maker of the chaos of madness, a new time has come...
Risen as the masters of wrath...
Bane of the weak, light of the lost.
The taste of blood in my mouth, my hunger appeased. A lonely hunt for the chosen alone. Crowned at night at the throne of madness. To bear a kingdom out of the ashes of the dead.
Still are the beasts in will and soul. A scent drawing near, we indulge ourselves. The eternal battle that time takes. But the savage brings victory.
Like a whispering blade. The words of truth strike. The hour of renewal, the age of wrath...
Risen as the masters of wrath...
Bane of the weak, light of the lost.
Back to: Manegarm Lyrics