Olle I Skratthult - Att Vara Kär Det Är En Ryslig Pina (Nikolina) Lyrics

Att vara kär, det är en ryslig pina
Den som försökt det säger inte nej
Jag var så rysligt kär I Nikolina
Och Nikolina lika kär I mej

Om hennes hand jag bad hos hennes pappa
Men fick ett svar som jag ej väntat på
Jag aldrig kommit ut för någon trappa
Så rysligt hastigt som jag gjorde då

Då gick jag hem och skrev till Nikolina
Om hon ville vara så rysligt snäll
Och möta mej när månen börjar skina
I Ekebacken nästa lördagskväll

Där mötte mej en mörk figur I kappa
Och månen sken på himlen som en båk
Den mötande var Nikolinas pappa,
Beväpnad med en rätt försvarlig påk

Jag blev så rädd, jag darrade I knäna
Och tog till bena både rädd och skygg
Men som jag smög där fram emellan träna
Lät gubben påken dansa på min rygg

Då gick jag hem och skrev till Nikolina
"Nu är det med mitt hela liv adjö
Om du ej bota kan min kärlekspina
Går jag och dränker mej I närmsta sjö"

Men Nikolina botade min sjuka
Hon sade: "Käre Olle, tänk dej för
Den som sitt liv förkortar är en kruka
Du kan väl lugna dej tills gubben dör"

Och nu så vänter ja och Nikolina
Att gubben han skall kola vippen av
Och till ett minne efter honom sättes
Den gamla påken uppå gubbens grav